EP-aktuella Lisa-Rut: ”Det är så lätt att träffa killar, men så svårt att träffa kvinnor”

En dag hade Älvsbyn-födda Lisa-Rut Sandbladh tre låtar som visade sig ha samma tema: Hennes bisexualitet. Därför blev ”Water and War” hennes ”queera EP”. Här berättar hon om tonårsförälskelse under midnattsol och flyktiga Tinderdejter.
– Plötsligt satt jag där med tre låtar som tog upp hela min resa kring bisexualiteten. Jag har upplevt att det är så lätt att träffa killar, men så svårt att träffa kvinnor.
”I know straight guys, they keep falling from the sky” liksom. Apparna har blivit ett nödvändigt ont och trots att jag stängt dörren för män under fyra år så dyker de ändå upp i alla sammanhang. Men kvinnorna? Nej.

Uppväxten i den norrbottniska glesbygden gjorde det heller inte enklare att omfamna en icke-straight sexualitet.
– Det fanns ju inte på världskartan att någon hade en annan sexualitet, särskilt inte när det fanns en annan tjej på skolan som ingen gillade som gick under namnet ”lebban”.
Och när jag väl fick en samkönad erfarenhet i tonåren så var den dålig, vilket satte spår. Så jag stängde av den biten under 7-8 år.  Vid 25 träffade Lisa-Rut sedan en tjej på en hemmafest och upptäckte kvinnor igen. och sedan dess jobbar hon med att omfamna sin sexualitet.
– Jag har känt en frustration över att jag inte hör hemma någonstans. För varje gång jag dejtar en man får jag höra ”ja, men hon var väl inte så bisexuell då”. Det har gett mig skamkänslor och en undran varför ska jag prata om det här? Jag har inte rätt till det här narrativet för jag är bara 50 procent gay, ”fejkgay”. Jag märker att gör fortfarande gör airquotes när jag prata om bisexualiteten. Så jag jobbar med att ta låta den ta plats mer.

En av låtarna heter Josephine, vem är ”Josephine”?
– Det var en person som försvann… en vuxenförälskelse. Tjejer ghostar också, vilket var värt att göra en låt om.

Lisa-Rut beskriver sin musik som elektropop med poetiska texter.
– Jag har alltid älskat åttiotalet, vilket jag tror beror på att mamma lyssnade på A-has Take on Me på repeat när jag låg i hennes make. Syntarna har liksom satt spår. Jag har experimenterar mycket som musikproducent och märkte att jag återvände till just syntarna.

På fredag kommer EP:n, vad händer nu?
– Man är så trött efter att ha jobbat heltid och sen spelat in en hel EP vid sidan om. Det var en stark och smärtsam upplevelse, så jag måste typ vila (skrattar).